tisdag 23 september 2008

Intervju med Ängbys klubbdirektör Mikael Frank

Hur kan Ängby producera så många duktiga tjejer år efter år?

-Vi försöker att ta hand om alla oavsett spelstyrka, Våra grupper innehåller spelare på många olika spelnivåer men dom trivs ihop. Eftersom vi tidigt jobbar individuellt med dom så att dom själva ska kunna styra sina pass hamnar allas träning på rätt nivå oavsett spelstyrka. Vi ha haft "turen" att ha bra "tjejtränare" (Johan Kratz, Malin Linderoth, Alina Franck) som har jobbat med dom tillsammans med mig i början för att sedan slussa dom vidare till Elit & Ungdomselitverksamheten där andra tränare tagit vid. Vi har gett tjejerna samma uppmärksamhet som killarna vilket faktiskt i början för 6-7 år sedan gav oss en hel del kritik från föräldrar till killspelare som tyckte att vi inte satsade på killarna. Vi har haft ett antal fina år nu men vi vet att inget gäller för evigt men vi försöker att få igång nya fler grupper med yngre spelare för att bygga på dagens verksamhet.


Hur lyckas Ängby blanda elit och bredd?

- Vi försöker ha två dagar per vecka där vi har rena tjej resp. killgrupper. Dessa grupper spänner över olika spelnivåer. Övriga dagar blandar vi grupperna och då ligger tyngdpunkten på att killar och tjejer ska spela mot varandra. Oavsett om man är elit eller bredd så kan man umgås/träna i samma grupp. Det ställer höga krav på tränarna att göra det individuellt för alla.


Hur många tjejer är det som spelar i Ängby?

- Ca 50 idag

Har du något tips till andra föreningar när det gäller tjejpingis?

-Ge inte upp när några slutar, försök att göra träningen intressant, se alla, hitta på arrangemang utanför träningen där alla är på samma nivå. Där inte ens spelnivå spelar roll.

Om du fick ändra på någonting för att förbättra svensk tjejpingis, vad skulle det vara?

-Att det fanns en handlingsplan för svensk damelit pingis som det faktiskt gör för killarna och som togs fram av Kjell-Åke Waldner för flera år sedan.

- Att tjejer kan spela killklasser på alla tävlingar utom R1:or och att tjejerna får både poäng i tjejranking och killranking. Att jag vill att det ska vara skillt åt på R1:or är för att jag tycker att det är viktigt att det finns elittävlingar för tjejer att samlas runt och där man som arrangör försöker få in spelare från andra länder.

- Att man satsar lite bredare (fler tjejer) på landslagsnivå tidigt så som man testade för ett år sedan med Åsa Carlsson. Satsar man för snävt riskerar man att stå utan tjejer senare ifall man "valt fel" i tidig ålder.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är väldigt imponerad över Ängbys satsning på tjejer OCH killar. Precis som man skulle önska att det fungerade i alla klubbar och inte minst på förbundsnivå...

/ Anna-Carin

Patrik sa...

Det är det som är tanken med intervjuerna. Det är några föreningar som har lyckats bra och det är bra om alla kan ta del av de lokala satsningarna för att utveckla tjejpingisen.

Kanske förbundet kan ta del av informationen för att ta fram en handlingsplan då tjejpingisen behöver stöd och förändring.

I tjejgruppen så tränar bredd och elit tillsammans och såvitt jag hör så är det utan gnäll. Istället är det en självklarhet.

Anna-Carin, Ås är också ett bra exempel på en klubb där tjejpingisen fungerar mycket bra. När jag var i Ås så kryllade det av tjejer med blå-gula tröjor.