Idag sa dottern att hon ville börja spela hockey. Jag började leta lite information och i och för sig så visste jag nog svaret redan innan. Det finns sporter där tjejerna glömts bort ännu mer av det egna idrottsförbundet än i pingis. (Vi närmare oss mitten på januari med stormsteg!)
Jag försöker avråda dottern trots att hockey är mycket billigare än pingis.
Men tjejhockey exponeras mer i media än tjejpingis. Det är bara i Lilla Sportspegeln som vi ser pingistjejer. Det är inte så konstigt eftersom vi ligger långt efter många andra länder inom tjejpingisen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
17 kommentarer:
Hej!
Jag vill gärna se din beräkning på att hockey är billigare än pingis.
det är bara att sätta ner foten det patrik. Här blir det ingen hockey=)
Hockeyutrustningen kostar ca 4000 kr per år. Pingisutrustningen ca 2000 kr (rack, nya gummin och skor).
Träningsavgifter pingis 4000 per år och hockey 1500 kr per år.
Anmälningsvagifter pingis 8000 kr per år och hockey 0 kr per år.
Resor och hotell pingis 8000 kr per år och hockey 0 kr per år.
Medlemsavgifter och lägerkostnader borde vara ungefär samma.
Ingen exakt sanning, men en uppskattning.
Det verkar vara mycket lättare att hitta föräldrar som sponsrar ishockey än pingis. Har ingen förklaring till detta.
Jag har säkert missat någon komponent.
Daniel och Pernilla har hållit eller håller på med pingis,. fotboll och ishockey. Otroligt stor skillnad när det gäller utgifterna mellan sporterna.
Jag och hustrun har tidigare "tvingat" Daniel att sluta med hockeyn. Han fick välja mellan hockey och pingis. Det blir hockeystopp även här :-)
Jag får göra comeback istället.
Tack för redovisningen.
Den stora skillnaden ligger alltså i att hockeyklubben betalar resor och hotell till sina spelare medan pingisen inte gör det.
Beror förmodligen på vilka sponsorintäkter man har men också vilken policy klubben har för att betala tävlingsavgifter mm.
Jag tror snarare att skillnaden ligger i antalet resor (och hur långt man åker förstås) samt hotellövernattningar. Och om klubben betalar så betyder det väl att de har fått in mer bidrag/sponsorpengar? För pingisen är det vi föräldrar som får punga ut.
I Stockholm är det oerhört svårt att få sponsorer så egentligen så är det vi som är den fattiga kusinen från landet.
Om ni ser någon pingisföräldrar som går runt i papperskorgarna för att leta tomflaskor så är det en pingisförälder från Stockholm.
Bör inte ungdomarna bidra? Skicka ut dem att samla burkar istället ;)
Träningsavgifter 4000 kronor per år? Är det läger inräknat?
Du kan inte mena att ni har 2000 kronor per säsong i Ängby? I och för sig får ni jäkligt bra träning, men att det kostar 75% mindre att träna i Boo per år är ett stort gap.
Jo, Paula. Det kostar att ligga på topp...
Beträffande reskostnaderna så är dessa egentligen budgetvarianten.
Jag och Pernilla drar till Umeå med flyg och gratis boende, men det ingår inte. Inte heller resa till Frankrike.
oj, vilka siffror! :O
Måste nog hålla med Patrik om kostnaden för hockey är bra mycket billigare, men att kostnaden för resor och hotell är väldigt mycket högre än så för oss som bor norr om Gävle. Skulle tro att vi passerat dom 8000:- i Mars månad. och då har det roliga precis börjat.. Men vad gör man inte för sina barn. Välkommen upp till Umeå förresten Patrik & Pernilla.
2000 är per termin om man ska ha mer 4-8 pass i veckan med anställd tränare/Fladder
Fördelen med att komma från en lien förening antar jag... Medlemsavgift på 700 kronor per år och licens för 300 är vad jag betalt de sista åren. Samtliga starter och övernattningar har klubben stått för. Skrämmande skillnader...
Även om det kan vara trevligt i en liten klubb (vi har provat), men den kan sällan hålla samma nivå på träningen, vare sig med träningspartners, antal pass per vecka eller tränarna, som en stor klubb som Ängby. Visst är det synd att det inte finns mer sponsorer men vi har kommit fram till att gilla läget. Som Robert skrev: vad gör man inte för sina barn :)
Two Tribes AB gick in i veckan och sponsrade Ängby SK. Ingen jättesumma, men alla bäckar små...
När jag var yngre löste vi det genom att jag tränade en del tillsammans med Malmö FF, perfekt lösning. På så sätt fick jag dels möjlighet att träna med andra tjejer och också chansen att träna fler pass per vecka. Däremot slapp jag "stressen" och pressen som ibland kunde finnas och fick själv välja och vraka fritt bland vilka tävlingar jag ville spela. Det bästa av två världar :) Men det absolut bästa med att i princip alltid ha varit ensam från klubben på tävlingar tycker jag är att jag tvingats ta kontakt med andra för exempelvis inslagning, på så sätt har jag lärt känna många härliga vänner runtom i landet. Risken att "fastna" bland klubbkompisarna har aldrig funnits..
Skicka en kommentar